Alfred Bernhard Nobel, föddes 21 oktober i stockholm,
och dog den 10 december 1896 i San Remo, Italien.
Alfred var en svensk kemist,upfinnare av bl.a. dynamiten,
Industrialist, donator, ingenjör och stiftare av Nobelpriset.
Alfred Nobel var väldigt begåvad, han hade stor
arbetsförmåga och en fast tro på mänsklighetens utveckling
genom fredlig kamp med naturens krafter.
Hans uppfinningar öppnade nya möjligheter på flera håll.
Hans testamente har gjort Sverige berömt över hela världen.
Hans uppfinningar kunde för krigiska ändamål (vilket
de gjorde), men egentligen hyllade han freden.
Alfred Nobel sa själv:
"Min dynamit leder snarare än tusen världsfördrag till fred.
När människan insett att hela arméer kan komma att
tillintetgöras, kommer man att fortleva i en gyllene fred."
Alfred Nobel menade att hans dynamit skulle leda till fred när
det står klart vilken kraft det finns i hans sprängämnen och
krut och vilken skada de skulle kunna göra kommer man istället att avstå från att använda dem.
Han var väldigt intresserad av vetenskap och konst och hedrades för detta på flera olika sätt.
Bland allt vetenskapligt arbete var han också upphovsman till en del skönlitteratur. Han skrev dikter på
både svenska som engelska. De handlar för det mesta om ensamhet. Han ägde ett bibliotek på närmare 2 000 böcker, varav det mesta var skönlitteratur. Det litterära intresset kan man se i nobeltestamentets föreskrift om litteraturpriset.

Alfred Nobel var en av fyra söner till Immanuel, som också han var uppfinnare, och Andriette. Han och
hans bröder Robert, Ludvig och Emil levde i svåra förhållanden med en mycket sjuk fader. År 1842
flyttade familjen till Sankt Petersburg sedan faderns mekanikverkstad gått i konkurs i Sverige. Vid den
tidpunkten var familjen mycket fattig och hustrun fick arbeta som butiksbiträde i en mjölk- och
grönsaksbutik, medan Alfred själv hjälpte till att sälja tändstickor på gatan. Men familjens företag
lyckades och byggdes upp till en industriell jätte, som blomstrade och bestod ända till dess att den ryska
revolutionen gjorde sitt intåg.
År 1863 återvände fadern och Alfred till Sverige, där Alfred började studera sprängämnen, i synnerhet
nitroglycerin. Experimenten ägde rum i försöksfabriken Heleneborg i Stockholm. 1864 skedde en
explosion vid Heleneborg vid sprängolje- och nitroglycerinberedning. Brodern Emil Nobel, som var 21 år,
och alla andra närvarande omkom. Nobel hade mött upptäckaren av nitroglycerin, Ascanio Sobrero, under
sin tid i Paris och insåg att dess kraft måste tämjas för att kunna vara användbar.

Alfred Nobel uppfann bland annat:
• Dynamit 1866, som han fick patent på 1867
• Spränggummi (bomullskrut upplöst i svartkrut), nästan riskfritt vid transport och hantering
• Spränggelatin 1875
• Ballistit, nobelkrut 1887 (ett röksvagt krut bestående av nitrocellulosa och nitroglycerin i lika delar)
• Mignon Naftaslup sjösattes 1892. 12 m lång, 1,8 m bred och ett djupgående på 0,9 m. Ångdriven 6 hk.

Dynamiten innebar stora möjligheter att transportera explosiva ämnen med hög säkerhet. Trots att
nitroglycerin, som är den verksamma delen i dynamit, är mycket stötkänsligt, gör den så kallade
flegmatiseringen att dynamiten inte detonerar trots ganska hårda törnar. Undantag är om dynamiten är
frusen, då den fortfarande kan detonera om den utsätts för stötar. Vid sprängningsarbeten i kallt väder
måste därför dynamiten hållas uppvärmd, till exempel genom att förvaras i varmt vatten. Härvid är att
märka, att ren nitroglycerin övergår i fast form redan vid +13 °C. Dynamit klarar sig något längre, när
temperaturen sjunker, men redan vid några plusgrader blir dynamit stötkänslig. Många sprängolyckor har
berott på att man inte har insett riskerna även vid plusgrader. En karakteristisk egenskap hos dynamit
är att den "boxas kortvarigt", till skillnad från en del andra sprängmedel, som "brottas uthålligt".
När traditionellt svartkrut används för att driva projektiler i skjutvapen blir det ett avsevärt
rökmoln, som skymmer sikten för kanonservicen, och avslöjar för fienden varifrån elden utgår. Den som
kan skjuta med mindre rök får därigenom en fördel. Nobel arbetade med möjligheterna att få fram ett
röksvagt krut och gjorde därvid värdefulla rön som resulterade i ballistit-patentet.

Nobel beviljades ett mycket stort antal patent, och flera av dem inbegrep andra länder eller hela världen,
totalt drygt 350 patent. Dessa omfattade även annat än sprängmedel i olika former. Inspirerad av en
svår explosion orsakad av gasljus på en teater i Paris uppfann han till exempel en gasbrännare med
avsevärt förbättrad säkerhet. En teknisk detalj i denna brännare var att den arbetade med förvärmning
av förbränningsluften.
För att exploatera sina uppfinningar anlade Alfred Nobel en mängd fabriker runt om i världen. Han
intresserade sig också för industrier inom andra branscher.
Hans bröder Robert och Ludvig hade börjat utvinna olja i Baku i Azerbajdzjan 1874. Fyra år senare
bildade de, med Alfred som en av finansiärerna, oljeföretaget Tovaristjestvo Neftjanovo Proizvodstva
Bratjev Nobel (Naftaproduktionssällskapet Bröderna Nobel), som snart blev förkortat till Branobel.
Bolaget blev på kort tid världens näst största oljebolag, efter Rockefellers Standard Oil, och dominerade
den europeiska marknaden fram till ryska revolutionen. Under bolagets storhetstid hade man flera
hundra kontor utspridda i Ukraina och östra Europa från Polen och Baltikum ända till öster om
Uralbergen. 1918 nationaliserades anläggningarna, och därmed upphörde bröderna Nobels inflytande i
dessa industrier. Cirka 12 procent av Alfreds testamenterade förmögenhet utgjordes av aktier i
oljeföretaget.
Med alla dessa engagemang följde att en mängd tekniska och ekonomiska problem måste lösas, och
detta gjorde att Alfred Nobel långa tider var på resande fot i en lång rad länder. Detta gav honom
epitetet "Europas rikaste vagabond". Han hade också studerat på fem olika språk i fem olika länder och
kunde därför tala fem språk flytande.
Han arbetade som kemist på flera utländska laboratorier, bland annat hos professor Peluse i Paris. Där
fick han bra tillfälle att studera nitroglycerin och andra sprängämnen. På grund av de många olyckor som
inträffade både vid fabrikation och under transport av nitroglycerin, blev både tillverkning och
användning av detta sprängämne förbjudet i flera länder. Det stora behovet av ett starkare sprängämne
än krut inspirerade, tillsammans med faderns intensiva intresse för denna tillverkning, Nobel att med
stor energi försöka komma på en mer lätthanterlig och mindre farlig form av nitroglycerin. En svår
olycka i faderns laboratorium vid Heleneborg avskräckte honom inte. Inom kort lyckades han få tillgång
till kapital för anläggande av en fabrik vid Vinterviken, nära Stockholm, och en vid Krümmel, intill
Hamburg.
Det var under en vistelse vid fabriken i Krümmel som han 1866 gjorde sin första uppfinning, dynamiten.
Han utnyttjade då påpassligt ortens tillgångar: Lüneburgheden är en mäktig sandhed med underliggande
lager av diluviansk kiselgur. Dynamiten bestod just av kiselgur, som genompressades med nitroglycerin.
Ett exempel som visar hur epokgörande denna uppfinning var är att man vid sprängningen av Sankt
Gotthardstunneln enligt en uppgift sparade 20 miljoner franc.
Alfred Nobel gifte sig aldrig. År 1876 annonserade han i en Wientidning "En mycket rik, högt bildad äldre
herre som är bosatt i Paris, söker en språkkunnig dam, likaledes vid stadgad ålder, som sekreterare och
hushållsföreståndarinna", och en ung adelsdam, grevinnan Bertha Kinsky anställdes. Alfred och Kinsky
utvecklade en djup vänskap, som bestod långt efter att hon lämnat sitt arbete hos Alfred Nobel och gift
sig med en annan man. Bertha Kinsky var mycket engagerad i fredsfrågor och var en av dåtidens största
namn inom fredsrörelsen. Alfred Nobel påverkades starkt av hennes åsikter, och de ligger till grund för
instiftandet av fredspriset. Bertha von Suttner, som hon kom att heta efter giftermålet, tilldelades
Nobels fredspris år 1905.
Nobel anlade fabriker i de flesta europeiska länder och i Nordamerika för att kunna dra nytta av sina
uppfinningar. Han hade också intressen i flera andra företag, till exempel Branobel i Baku, Azerbaijan
och Bofors järnverk i Karlskoga, där han hade en stor experimentverkstad, bland annat för att utveckla
ett krut med liten rökutveckling. Han byggde där också en mönsteranläggning för tillverkning av
kanoner.

Vid årsskiftet 1893/1894 tog Alfred över en stor aktiepost i Bofors, Karlskoga, för en miljon kronor. Kort
därefter stod han som ensam ägare till fabriken samt kringliggande industrier. Åren 1894 till 1896 bodde
Nobel i Björkborns herrgård i Karlskoga där han arbetade med sin nyförvärvade vapenfabrik. År 1896
flyttade han sitt stora tekniskt-vetenskapliga laboratorium från Paris till sin villa i San Remo vid Genua
och bodde där till sin död.
En konflikt mellan Sverige och Frankrike uppstod då Nobels testamente skulle lagföras. Franska staten
ansåg att Frankrike borde betraktas som hans hemland. Men fransk domstol enades om att ”där en man
har sina hästar där anser han själv att han har sitt hem” och Alfred Nobel hade sina ryska hingstar på
Björkborns herrgård. Testamentet lagfördes vid Karlskoga häradsrätt och instiftandet av Nobelprisen
blev verklighet.
Nobel författade pjäsen Nemesis, som utgavs först efter hans död. Nathan Söderblom, senare
ärkebiskop, upprördes över pjäsens innehåll och såg till att hela upplagan förstördes. Några enstaka
exemplar glömdes bort, men återfanns i början av 1900-talet.

Nobelpriset

I sitt testamente, daterat den 27 november 1895, stadfäste Nobel att en stiftelse skulle grundas av hans
förmögenhet, och att räntan skulle utdelas som pris åt personer som under föregående år gjort mest
nytta för mänskligheten. Släktingarna fick bara cirka en halv procent av arvet eftersom Nobel ansåg att
stora rikedomar som ärvs underblåser lättjan och bidrar till människosläktets försoffning.
Priset skulle delas upp i fem lika delar inom följande områden:
• Litteratur. Pristagare utses av Svenska Akademien
• Fysik. Pristagare utses av Kungliga Vetenskapsakademien
• Kemi. Pristagare utses av Kungliga Vetenskapsakademien
• Fysiologi eller Medicin. Pristagare utses av Karolinska institutet
• Fredsarbete. Pristagare utses av Norska Nobelkommittén.

Nobelstiftelsen har sedan 1901 varje år delat ut detta på Nobels dödsdag, den 10 december. I slutet av
1900-talet fick denna årliga tilldragelse ytterligare status i och med att den 10 december utmärktes som
Nobeldagen i svenska almanackor och blev allmän flaggdag i Sverige.